TemapoolTemapool för intressanta examensarbeten av FoU-karaktär inom projektområdet Med projektområde avses: - Projekt som arbetsform - Projekt som organisationsform - Projekt som ett sätt att lära sig I tiden omfattar projektområdet från idéfas via förprojektfas till projektfas och
effektfas, men det är dock inte enbart "projekt inifrån" som är relevant, utan även projekt i sin omgivning.
Uppslagen i temapoolen kan även vara lämpliga som forskningsuppgifter.
Kontaktperson för samtliga teman är Professor Rolf A Lundin och akademiens sekreterare Torbjörn Wenell . Vi inom Svenska ProjektAkademien hoppas att du skall finna dessa teman intressanta och att de ger
idéer till flera egna uppslag. Vi är mycket intresserade av ditt resultat!
Skicka därför gärna ett ex till Torbjörn Wenell. Har du själv något intressant förslag till temapoolen?
Skicka ett e-mail till Anders Söderholm eller Torbjorn Wenell Adress:
Anders Söderholm
Handelshögskolan vid Umeå universitet
901 87 Umeå
Telefon: 090 -786 66 80
E-mail: anders.soderholm@miun.se
Torbjörn Wenell
Projektkultur Torbjörn Wenell AB
Kadettgatan 5
113 13 STOCKHOLM Telefon: 08-545 465 00
Telefax: 08-545 465 01 E-mail: torbjorn@wenell.org
Utvecklingen av den svenska projektledningsläran
¤ Att genomföra en studie på hur den svenska projektledningsläran växte fram och de
signifikanta förändringar läran har genomgått. Det finns många intressanta aspekter att
studera, en är människans roll i projektledningsläran, från en statisk resurs till själva
fokus för läran. Det finns fortfarande mycket material i arkiv hos företag och offentlig
förvaltning, samt hos föreningen ProjektForum.
¤ Hur påverkar historien det sätt som vi tänker och arbetar i projekt idag? Låser
beprövade metoder och rutiner oss i formerna för dagens projektarbete? Det projektifierade företaget/samhället
¤ Det projektifierade samhället. Vari består drivkraften? Hur yttrar sig en projektifiering
av samhället i form av förändring av anställningsformer, skapandet av nya
yrkeskategorier och framväxande projektstödjande organisationer som IPMA och PMI? ¤ Ökad förekomst av projekt inom företag observeras. Vari består drivkraften
bakom detta och vilka effekter får denna "projektifiering"? ¤ Vad händer med linjeorganisationen när projektorganisationerna blir allt starkare?
Vilka nya chefs- och ledarroller krävs? Vilka problem uppmärksammas i det nya
organisatoriska samspelet? Projekt och internationaliseringen
¤ Hur identifierar och hanterar projektledare kulturella skillnader i multinationella
projekt? Hur överbryggar man dem i det operativa arbetet? ¤ "Scandinavian Project Management" i ett internationellt perspektiv. Utomskandinaviska
upplevelser av svensk projektledning. Här kan det exempelvis vara aktuellt att studera
personer som deltar i olika projekt i Sverige eller projekt där ett svenskt företag
samverkar med ett utländskt företag. Kriterier för framgång och misslyckande i projekt
¤ Att studera ett antal lyckade och misslyckade projekt och föra fram vilka kriterierna är
som påverkar resultatet ur beställar- respektive leveransperspektiv.
¤ Unika projekt i företag som levt i projektverksamheter: Underlättar eller försvårar de
rika projekterfarenheterna genomförandet av egna unika projekt? ¤ Projektarbete och störningar. När ses störningar som störning respektive normal
hantering i projekt? ¤ Inverkan av företagets och projektets organisation på projektets resultat. Positiva och
negativa effekter? Vad kan läras av detta? ¤ Studera samspelet mellan linje och projekt i matrisorganisationer. Vad karaktäriserar
starka respektive svaga projektmatriser och påverkar dessa projektverksamhetens
utövande? ¤ Hur påverkar styrgruppens sammansättning och engagemang projektets resultat? ¤ Hur påverkar relationen projektledare/projektledarens linjechef effektiviteten i
projektets genomförande? ¤ Nya företagskonstellationers påverkan på utvecklingsarbetet; hur påverkar fusioner
projektportföljen och arbetet i det enskilda projektet? Resultatmätning i projekt
¤ Hur mäter man de långsiktiga effekterna av projekt? Existerar någon mätmetod ex
"Return on Projects"? Beskrivs de förväntade långsiktiga effekterna av projektet och
hur följs dessa upp? ¤ Rörliga projektmål; hur hanteras mål som utvecklas och förändras under projektets
genomförande? ¤ I projekt med många intressenter har dessa olika egna förväntningar på projektet, både i
form av projektmål och effektmål. Hur påverkar intressenters olika effektmål projektets
gemensamma mål? ¤ Hur väl stämmer den ursprungliga kravspecifikationen med kundens/brukarens
krav/önskemål vid leveranstillfället? Hur hanterar projektet den diskrepansen? ¤ Vad utvärderas projekt egentligen mot? ¤ Hur styrs uppföljningen av effektmål? Projektportföljen
¤ Vilka kriterier används för "effektiv hantering av projektportföljen" och vilka effekter
kan beskrivas? ¤ Hur samspelar valet av projekt med organisationens långsiktiga strategi? ¤ Prioritering av projekt i teori och praktik. Hur får prioriteringsbeslut genomslag i den
praktiska verksamheten? ¤ Vilka effekter får ett beslut att lägga ned ett projekt och hur yttrar sig den emotionella
processen vid nedläggningen? ¤ Varför drar nedläggningen av projekt ut på tiden trots tydliga motiv att lägga ned
projektet? ¤ Hur påverkar långa leverantörskedjor, som korsar juridiska och kulturella gränser, ett
affärsprojekt?
¤ Vad händer om behoven och de formulerade kraven för ett projekt inte stämmer
överens? Värdering av projektidéer
¤ Hur värderas projektidéer? Vilka metoder används idag och hur sker beslutsfattandet? ¤ Hur kommer de verkligt stora projekten till? När togs det verkliga beslutet om
projektstart? Vilken verksamhet möjliggjorde till sist att beslutet kunde fattas? När
föddes den ursprungliga idén och vilka turer har inträffat före det att verksamheten blev
ett verkligt projekt? ¤ Betydelsen av det individuella engagemanget och entreprenörskapet för
projektetablering. Hur kan organisationen stödja entreprenörskapet? Projektmodeller
¤ Jämförelser mellan olika projektarbetsmodeller m a p utformning, hantering av
singel-/multiprojekt, detaljeringsgrad, tillämpning mm. ¤ Hur påverkar införandet av en projektmodell själva projektarbetet i organisationen? ¤ Är företagens projektmodeller anpassade till den specifika verksamheten eller anpassas
projekten till modellerna? ¤ Hur hanteras olika projekttyper och "Enmansprojekt" i standardiserade
projektmodeller? ¤ Hur påverkar antalet etapper i projektmodellen arbetet i organisationen?
¤ Hur påverkar projektmodellen förmågan att arbeta parallellt? ¤ Hur stor är tiden och insatserna för utveckling av en modell i förhållande till
tid och insatser vid implementeringen? ¤ Hur håller man liv i förändringsarbete t ex implementering av en projektmodell, när
eldsjälen slutar? ¤ Vad händer med projektverksamheten om inte projektmodellen är tillräckligt förankrad
i organisationen? Projekt ur kundorganisationens perspektiv
¤ Att studera ett antal projekt med fokus på hur uppdragsgivaren hanterat
projektet. Hur har kontakterna med uppdragsgivaren och uppdragstagaren
fungerat? Hur har framskridandet rapporterats? Var projektet lyckat sett ur
uppdragsgivarens perspektiv och fick projektet önskad effekt? ¤ Studera hur grindbeslut hanteras i kundprojekt? Gemensamt eller av endera parten? Projekt ur företagsledningens perspektiv
¤ Hur bör företagsledningen agera i förhållande till projekt vad gäller
- värdering av pågående projekts potential
- företagets redovisningsplikt
- projektets ekonomi i förhållande till den fiskala årliga ekonomin? ¤ Vilken projektredovisning erfordras som grund för företagets finansiella redovisning
enligt aktiebolagslagen och bokföringslagen?
Vad är god redovisningssed i projekt? Beställare/sponsor
¤ Vilka är de egentliga beställarna/sponsorerna i interna projekt? ¤ Hur påverkar rollfördelningen mellan beställare/sponsorer och projektledare i interna
projekt resultat? Hur har samspelet skett genom projektets olika faser? Om det
funnits en styrgrupp; vilken roll hade då denna? Ledning av stora förändringsprojekt
¤ Ett tydligt fokus för organisationsutveckling i företag och offentlig verksamhet
är processer. I ambitiösa program (projekt) innebär detta både top-down och bottom-up
perspektiv samt att verksamhetens affärsgenererande processer studeras tillsammans
med stödsystem (t.ex. IT), organisation och "människor" (kompetens). Ledning av
dylika projekt ställer speciella krav på projektledarna. Beskriv och karaktärisera styrning
av stora förändringsprojekt.
Projektledarskap
¤ Vilka effekter får projektledarens olika fokus på metodik respektive ledarskap i projekt? ¤ Hur tillvaratas alla slags olikheter, mångfald, nationalitet, ålder och kön i
projektarbetet? ¤ Projektledarens befogenheter i förhållande till sitt ansvar - jämförelse med linjechefer. ¤ Olika slags projekt ställer olika krav på projektledarna. Vilka metoder används för att
rekrytera ”rätt” projektledare? ¤ Studera projektledares karriärvägar i olika företag och branscher. Vilka metoder
utnyttjas för att ”odla fram" seniora projektledare? ¤ Projektledaren som koordinator respektive projektchef i teambaserade
projektorganisationer. Ledningsstil, strukturer som främjar delegering och
ansvarstagande, frihet. ¤ Vad är lika och vad skiljer delprojektledarens och projektledarens roller? Framgång och
kriterier för effektiv delprojektledning ¤ Vilken betydelse för arbetssätt och resultat har projektledarens förmåga att ta människor
och kulturella olikheter? ¤ Hur utvärderas projektledare? Vilka är kriterierna och är dessa de rätta för att uppnå bra
resultat? Ohälsa i projekt
¤ Hur påverkas projektledare av att leda svåra och "stressiga" projekt? ¤ Hur reagerar de när projektet slutar eller avbryts? Är det någon skillnad beroende på
formen för projektets slut?
¤ Projektledare kastas ofta in som ledare i nya projekt, många gånger redan innan det
gamla är avslutat. Vilken påverkan har detta på projektledarens hälsa och
välbefinnande?
¤ Det är roligt och motiverande att arbeta i projekt. Innebär detta att "stressen" är
sk. "positiv stress"? Vilken form av stress utsätts projektledare och projektmedarbetare
för och hur yttrar den sig? Projektteam
¤ Utnyttjande av projektlag - etablering, ansvar, arbetsformer ¤ Hur arbetar projektteam? Vad kännetecknar effektiva projektteam? Kartläggning av
exempel, effekter och erfarenheter från olika projekt ¤ Det är oftare en regel än undantag att medarbetare samtidigt engageras i flera projekt –
de blir "multiprojektledare". Vilken effekt får detta på kvaliteten i projektarbetet? Hur
stor del av sin tid måste "resurspersoner" arbeta i en projektgrupp för att vara effektiva? ¤ Är vi svenskar bättre på att arbeta i grupp än andra kulturer och i så fall varför?
Kan man med utgångspunkt i Gert Hofstedes forskning om olika kulturer förklara ev.
skillnader? ¤ Vad händer när man byter projektledare och deltagare i projektteam? Hur påverkas
gruppens funktion och effektivitet med utgångspunkt från FIRO-teorin? ¤ Hur påverkas framdriften av ett projekt av förmågan och rätten att reagera på
varningssignaler? Projekt och motivation
¤ Vilka aspekter är särskilt motiverande vid projektarbete? Vad betyder t.ex. avgränsning,
uppgift, mål, teamarbete och kunden för gruppens och individens arbete? ¤ Vad motiverar människor att söka nya kreativa lösningar i projektarbetet? ¤ Hur skapar man motivation och engagemang i "lugna projekt"? Kommunikation i projekt
¤ Hur påverkas projektets resultat av det sätt vi kommunicerar på? Kan man påvisa
skillnader i motivation och projekteffektivitet beroende på kommunikationsmetodik? ¤ I dagens projektarbete, speciellt i virtuella organisationer, blir det allt vanligare att
personlig direktkommunikation ersätts eller kompletteras med elektronisk
kommunikation. Vilka effekter får det på motivation och effektivitet? ¤ Vad kännetecknar kommunikationsprocessen hos framgångsrika projektledare i
utvecklingsintensiva företag? Tidstyrning av projekt
¤ Vilka metoder och tekniker förespråkas av projektledningsläran för att uppnå god
tidstyrning? Vilka används i praktiken och varför just de? Hur väl lyckas
tidstyrningen? ¤ I vilken utsträckning utnyttjas datorstödda planeringsprogram? Ekonomistyrning och finansiering av projekt
¤ Studera ett antal projekt utgående från följande frågeställningar: Har ekonomistyrning
av projektet varit viktig? Vilken form av ekonomistyrning, specifik metod (t.ex. Earned
Value) har använts? Hur har ekonomistyrningen påverkat projektets genomförande,
och har avvägningar mot t.ex. tid och prestanda gjorts? I vilken utsträckning innehälls
de avtalade projektkostnaderna? ¤ Tillämpningen av "Earned Value" för ekonomisk styrning av projekt i svenskt
näringsliv. ¤ Hur hanteras kassaflöde i projekt? Vilka möjligheter har projektledaren att använda
kassaflöde för att förbättra effektiviteten i projekt? ¤ Hur påverkar avtalsformen mellan kund och leverantör (ex fastpris och löpande)
räkning projektresultatet? Används gemensamma styrsystem och i så fall vilka?
Används bonus och viten som styrinstrument och vilka erfarenheter finns av detta? ¤ Hur finansieras projekt? Vilka lärdomar finns från olika finansieringsformer? Att hantera osäkerhet
¤ Vilka typer av risker finns i projektarbetet? Hur hanteras dessa av beställare och
leverantörer? ¤ Hur startas projekt med hög risk? Hur garderar man sig för risker ekonomiskt? ¤ Hur görs riskanalyser och hur hanteras risker i stora offentliga projekt? Vilka regler
finns det för riskhantering i offentlig verksamhet? ¤ Studera ett antal projekt utgående från följande frågeställningar: Har en riskanalys
genomförts inför eller under projektstarten? Vilken form av riskanalys, specifik metod
alternativt tids/kostnads/prestanda analys har använts? Hur har riskanalysen påverkat
projektets genomförande, har reservvägar skapats, och vissa risker eliminerats? Vilka
risker föll verkligen ut och hur kunde dessa hanteras? Hände något som riskanalysen ej
kunde förutse? Jobbades det vidare på riskanalysen eller gjordes det förändringar
under projektgenomförandet? Vilka erfarenheter är återanvändningsbara för andra
projekt? ¤ Hur väl utnyttjas möjlighetsanalyser i projektarbete? Ge exempel på olika
tillämpningar?
Projektavslutning
¤ Påverkar formen för projektslut och överföringen till beställare/brukare själva
projektresultatet?
¤ Hur sker utvärderingen av projekt? Vilka lärdomar överförs från utvärderingen?
Projektutbildning
¤ Överensstämmer den önskade utbildningsinsatsen med det verkliga behovet?
Hur har det utmålade behovet vuxit fram inom organisationen?
¤ Vilken påverkan har trender och temporärt populära modeller och metoder på
Projektutbildningens innehåll? Projekt ur ett lärandeperspektiv
¤ Vad underlättas och vad hindras med avseende på lärande av projekt som arbetsform?
I vilken mån gäller detta individer och i vilken mån t.ex. hela företag? Vilka
läroeffekter erhålles på lång respektive kort sikt? Hur påverkas generalist- respektive
specialistkunskaperna? Vilka risker och fördelar finns ur verksamhetens synpunkt med
avseende på överföring och lagring av kunskap? ¤ Projekt är ett slags temporära kunskapsbärare. Hur lagras den kunskap som genereras i
projekten? Hur kan kunskapen fångas upp för att nyttjas i framtida projekt? ¤ Vad finns det för risker och möjligheter vid återanvändning av ett annat projekts
kunskap? ¤ Hur mycket behöver man veta om den situation som erfarenheterna kommer ifrån för
att kunna återanvända dem? Använd gärna exempel på olika erfarenheter som är
lättare/svårare att utnyttja. ¤ Studera beställningsperspektivet i modern projektverksamhet; kundens roll för
erfarenhetsuppbyggnad.
|
INNEHÅLL
